I tidskriften Kriminologia publiceras expertgranskade vetenskapliga artiklar som kan vara empiriska, teoretiska eller metodologiska. Tidskriften publicerar även systematiska översikter. Expertgranskningsprocessen följer de förfaringssätt som tillämpas av Vetenskapliga samfundens delegation. Tidskriften publicerar artiklar på finska och svenska. Redaktionen kan av särskilda skäl via inbjudan tillåta publicering även på engelska.
Maximilängden för artikelmanuskript är 6 000 ord. Manuskriptets längd innefattar även abstract, referenser och källförteckning. Till artikeln fogas ett abstract på finska eller svenska samt på engelska (högst 200 ord) samt 3–5 ämnesord som beskriver artikelns innehåll på finska eller svenska samt på engelska. Abstractet bör innehålla uppgifter om forskningsfrågan eller -problemet, forskningsmaterialet, forskningsmetoderna och forskningens resultat.
I tidskriften publiceras också kortare expertgranskade forskningsartiklar ("short report"). För dessa expertgranskade artiklar gäller samma krav på formalia som för egentliga artiklar. Maximilängd på kortare artiklar är 3 500 ord med referenser och källor.
Förhoppningen är att såväl de fullskaliga som de kortare expertgranskade forskningsartiklarna följer den traditionella IMRAD-strukturen (Introduction, Methods, Results, Discussion), där det finns:
På strukturen kan man emellertid ge avkall vid behov, såvida det är väl motiverat.
Redaktionen ber två oberoende experter som är förtrogna med vetenskapliga artikelmanuskript lämna en förhandsbedömning, utifrån vilken ett beslut om publicering fattas. För expertgranskningens skull ska artikelmanuskriptet jämte samtliga tillhörande filer enligt anvisningarna från det elektroniska systemet lämnas i omsorgsfullt anonymiserad form. Responsen från expertgranskningen av en svenskspråkig text kan lämnas till författaren på svenska eller engelska. Författaren av en svenskspråkig text kan även meddela att det går bra att lämna responsen från expertgranskningen till honom eller henne på finska. Närmare upplysningar om expertgranskningen finns här.
I tidskriften publiceras dessutom debattinlägg och föreläsningar av en maximilängd om 3 000 ord, samt bokrecensioner på maximalt 1 500 ord inklusive referenser och källor. Rubriken till en bokrecension skrivs på följande sätt: Första raden med fet stil: Författaren till verket som ska recenseras. Andra raden: Förlagsort: Förlag, utgivningsår, antal sidor (s.). I tidskriften kan även översiktsartiklar (fi.lektio) publiceras. En översiktsartikel om en disputation kan även erbjudas tidskriften i den form den förekommer i dess egen vetenskapsgren och på det språk disputationen har hållits vid ett finländskt universitet. I redigeringsprocessen övervägs vid behov textens formuleringar.
2. Hur texten lämnas till redaktionen
Manuskript till tidskriften Kriminologia lämnas via det elektroniska publiceringssystemet Journal.fi. Till systemet lämnas följande dokument:
3. Skrivanvisningar för alla typer av artiklar
3.1 Allmänna anvisningar
Den första versionen av ett manuskript som erbjuds tidskriften Kriminologia ska vara fri till sin referensstil och utformning. Om manuskriptet godkänns för publicering eller expertgranskning, ber tidskriftens redaktion författarna lämna en textversion som modifierats enligt tidskriftens stil (närmare anvisningar nedan). Vi ber likväl författarna undvika diskuterande fotnoter i manuskripten redan i den första manuskriptversionen.
Tidskriften Kriminologia följer till sin utformning den nyaste versionen (7:e upplagan) av American Psychological Associations (APA:s) referens- och utformningsförfaranden. Typsnittet är Times New Roman och teckenstorleken 12. Radavståndet är dubbelt (2,0), marginalerna 2,54 cm från varje kant. Nytt stycke markeras med en blankrad. Alla manuskriptfiler ska skapas utan layoutfunktioner för textbehandlingsprogram.
Kursivering används för ord och termer på främmande språk. Även de mest centrala finskspråkiga termerna kan man välja att kursivera. Rubrikerna skrivs med fetstil.
Artikelns författare ansvarar själv för att texten är felfri och språkligt korrekt. Författaren ska sörja för att texten är korrekturläst.
Kriminologia tillämpar ömsesidig anonymitet i utvärderingen av artiklar. Till egen text refereras på samma sätt som till alla andra texter, utan att det avslöjas att det är fråga om din egen text.
3.2 Källhänvisningar
Källhänvisningar placeras enligt American Psychological Associations anvisningar i texten inom parentes så att författarens efternamn kommer först, därefter året för publiceringen av artikeln och till sist sidnumren för referensen (exempelvis Nousiainen, 1991, s. 37–39). Om referensen hänför sig till flera källor, antecknas källorna i alfabetisk ordningsföljd och avskiljs från varandra med semikolon (till exempel Elomäki & Ylöstalo, 2017, s. 90; Mattila, 2016, s. 112). I slutet av källhänvisningen antecknas DOI-nummer för alla de publikationer som har en sådan. Om du vill, kan du kopiera manuskriptets litteraturförteckning i systemets fält ’Referensinformation’ när du skickar texten.
Två författare avskiljs från varandra med tecknet &. Ifall en källa med fler än två författare nämns, antecknas namnet på den första med tillägg av m.fl. (Lahtinen m.fl., 2020, s. 123). Vid ny hänvisning till den senaste källan används förkortningen (emt.) = edellä mainittu teos/ovannämnda verk) – även vid hänvisning till elektroniska och andra liknande källor – samt tilläggs eventuella sidnummer (emt., s. 140–142).
3.3 Citat och användning av citationstecken
Korta, direkta citat anges med citationstecken ” och ”. Långa citat som omfattar mer än tre rader avskiljs från brödtexten till ett eget indraget stycke. Indragningen räcker till för att markera citatet, således behövs varken citationstecken eller kursivering.
Eventuella direkta bortfall inne i citatet markeras med två tankstreck: ” – – ”.
De citationstecken som känns igen från engelskan ’ och ’ används endast för att markera citat inom citaten. Begrepp man önskar framhäva kan kursiveras eller markeras med citationstecken ” och ”.
3.4 Figurer och tabeller
Figurer och tabeller lämnas som separata word-filer, men i manuskriptet markeras platsen för varje figur och tabell på vederbörligt sätt. Rubrikerna placeras nedanför figuren och ovanför tabellen, beskrivande text under båda två. Figurer och tabeller numreras i löpande ordning. Figurer och tabeller ska lämnas i redigerbart format.
3.5 Slutnoter
Diskuterande fotnoter ska helst undvikas i manuskripten. Om slutnoter används i manuskripten, numreras de manuellt utan automatisk layoutfunktion för textbehandlingsprogram och placeras i slutet av texten före källförteckningen. Före noterna kommer rubriken NOTER.
3.6 Att utarbeta en källförteckning
Referenslitteraturen fogas till slutet av manuskriptet under rubriken LITTERATUR. I källförteckningen används inga inställningar, utan källorna skrivs ut som de är så att de bildar en förteckning med en tom rad mellan varje källa.
Förteckningen sammanställs enligt APA:s anvisningar i alfabetisk ordning (även verkets författare) enligt efternamn. Om flera verk av samma författare förekommer, anges de i kronologisk ordningsföljd från det äldsta till det nyaste. Om flera verk publicerade samma år av samma författare förekommer i källförteckningen, läggs en bokstav till utgivningsåret för att skilja publikationerna från varandra (2015a, 2015b). Prefix vars första bokstav är en gemen (såsom von och af) beaktas inte vid indelning i alfabetisk ordning, medan prefix som börjar med en versal (Mc och O’) beaktas.
Källor anges (i följande ordning) författarens efternamn, förnamnets första bokstav, publikationens utgivningsår, titeln i dess helhet, förlagets ort och förläggaren. Artiklar och publikationer som ingår i institutionsserier markeras utöver det ovan angivna med namn och nummer på tidskriften eller institutionsserien, tidskriftens årgång och nummer samt sidnummer. Versaler och gemener i verkens titlar används i enlighet med karakteristiska konventioner för respektive språk. Engelskspråkiga titlar i två delar skiljs åt med kolon. Finskspråkiga skiljs åt med punkt.
DOI-nummer anges likaså i källförteckningen för de vetenskapliga artiklar och andra publikationer som använder beteckningen. Om ett sådant nummer finns, fogas det i noten (som hyperlink) i sin helhet till den sista punkten: https://doi.org.<nummer> (obs. ingen punkt efter doi-numret).
4. Annat av betydelse
Redaktionen har rätt att refusera manuskript, i vilka ovan angivna anvisningar inte har iakttagits. Författarna kan likväl beredas tillfälle att korrigera manuskriptet i olika skeden av arbetet. Tidskriften Kriminologia ansvarar inte för förvaring eller returnering av manuskript, bilder eller annat material under andra omständigheter än den tid under vilken redigeringen pågår. Närmare upplysningar ges vid behov av redaktionen.
Kriminologia har förbundit sig att i sin publiceringsverksamhet följa Forskningsetiska delegationens anvisningar för god vetenskaplig praxis (https://www.tenk.fi/fi/hyva-tieteellinen-kaytanto) samt goda förfaringssätt i enlighet med den expertgranskningsbeteckning för vetenskaplig förlagsverksamhet som utfärdats av Vetenskaplinga samfundens delegation (Tyvärr bara på finska: https://www.tsv.fi/fi/palvelut/tunnus/lisatietoa-vertaisarvioinnista).
Kriminologia on vertaisarvioitu, kriminologisia alkuperäiskäsikirjoituksia julkaiseva kotimainen tiedejulkaisu. Se on luettavissa välittömästi ja maksutta numeron ilmestyttyä. Kirjoituksia julkaistaan suomeksi ja ruotsiksi. Lehdessä julkaistut artikkelit käyvät läpi anonyymin vertaisarvioinnin TSV:n vertaisarviointikäytäntöjen mukaisesti.
Kriminologia-lehteä julkaisee Suomen Kriminologinen Yhdistys ry.
